Länsförsäkringar har lanserat en sajt som de kallar Skärmhjälpen. Tjänsten påstås vara ett verktyg baserat på forskning och en samling av de tips och råd som finns där ute. Så långt allt gott. Tyvärr tar det väl också slut där.
Så här skriver de själva sin tjänst:
Testa ditt skärmberoende: All skärmtid behöver inte vara dålig. Som med så mycket annat i livet handlar det om att hitta en balans. Därför har vi tagit fram Skärmhjälpen – ett verktyg där du kan få bättre koll på din digitala hälsa följt av en skräddarsydd utbildning som hjälper dig att förändra dina skärm(o)vanor.
Narrativet är genomgående negativt och fokuserar på att vi har ett för stort användande av sociala medier och skärmar. Detta baserar de enligt egen utsago på forskning. Nu har jag tillbringat dagen med att läsa igenom deras källor och ser oerhört stora luckor.
Framförallt handlar det om att deras tips och rekommendationer saknar förankring. Det har gjorts massor med studier som försöker belysa situationen på nätet och samband mellan hälsa och exemeplvis användande av Facebook. Men så mycket mer är det inte. Ändå går Skärmhjälpen ut med konkreta råd där man exempelvis rekommenderar mobilfria zoner och fotofria dagar. Inget av de här finns det spår av i referensmaterialet som anges. Så var kommer då rekommendationen att ha mobilfria zoner ifrån? Som källa anger man en bok om psykoterapi och en undersökning om hur ofta man trycker på sin skärm. Steget att från dem rekommendera mobilfria zoner känns således gigantiskt.
Eftersom jag själv i mitt jobb får frågan om gränser och vad man rekommenderar kring sociala medier slukar jag allt som finns i forskningsväg. Jag blev därför lite förvånad över deras tydliga rekommendationer.
Skärmhjälpen delar in användandet av sociala medier i slösurf och kvalitetssurf för att slutligen rekommendera max 20 minuter slösurf och två timmar kvalitetssurf per dag. Man påstår även att umgås med vänner ansikte-mot-ansikte är viktigare än sk kvalitetstid framför en skärm. Men ingen av de källor som man hänvisar till diskuterar det här.
Hur mycket jag än plöjer källorna kan jag inte heller hitta några som helst hänvisningar till rekommendationen 20 minuter slösurf respektive två timmar kvalitetssurf.
Men mest upprörd blir jag ändå över det här påståendet:
Forskningen visar att det är direkt skadligt för den psykiska hälsan att ägna sig åt slötittande på t ex YouTube, Twitch eller Netflix mer än två timmar per dag.
Helt utan att backa upp det med någon forskning.
Ingen av de källor som anges i någon del av skärmhjälpens lektioner innehåller skarpa gränsdragningar därför är det fascinerande att de ger rekommendationer i den stilen. Att påstå att något är direkt skadligt är ju ett väldigt kraftigt uttalande.
När man ger konkreta råd till människor måste man ha på fötterna. I skärmhjälpen är det tydligt att de har en teori som de driver och oavsett hur man svarar i deras formulär så identifierar de olika risker med ens beteende.
Skärpning Länsförsäkringar.
