Mina barn spelar fotboll och tävlingsdansar. Själv är jag född helt utan både bollsinne och taktkänsla.
Men, det som intresserar mina barn, intresserar även mig. Därför har jag fått lära mig tillräckligt för att kunna hänga med i deras fritid. Jag följer med på matcher, tävlingar och träningar. Jag har till och med lärt mig offside-regeln.
Många föräldrar jag möter tycker det är svårt att förstå tjusningen med dataspel, snapchat och smarta telefoner. Men att som vuxen möta sina barn i det sammanhang där de trivs och utvecklas handlar inte om teknik. Det handlar om intresse.
Om jag lyckats lära mig offsideregeln kan vem som helst lära sig snapchat.
Varje år möter jag mer än 5000 barn och unga genom mina föreläsningar på skolor över hela landet. Det här ger mig en unik insyn i ungas egen syn på nätet, deras egen syn på integritet och sociala medier.
Hur ser barnens nätvanor ut? Behöver man som vuxen ens vara orolig?
Nytt namn – samma Henrik! Vilken dag, vilket bröllop! Den 27/8 var det bröllop mellan mig och Helena. Vigseln var fylld med fantastisk musik (The Beach Boys och Brian Wilson såklart). Nu några veckor senare är det klart med namn och vi plockar upp släktnamnet Pallin. Att jobba med sociala medier och byta namn är ingen lätt process. Men nu är bollen i rullning. (Längst ner hittar du en länk till musiken från vigseln.)
Att byta namn är ingen enkel grej, man glömmer bort sig när man presenterar sig, man skriver under med fel namnteckning och och folk vet inte vem man är.
Vilka avtryck ger det som vi skriver på internet? Hur bör man resonera som förälder kring sitt barns närvaro på internet? Det är några av frågorna som besvaras under min föreläsning om ungas nätvanor.
Den 16/2 har Thoren Framtid i Karlstad öppet hus och klockan 18.00 – 20.00 har jag en öppen föreläsning där du får lära dig mer om ungas nätvanor och vad som styr vårt beteende på internet. Jag berättar om bloggar, Facebook, KIK, Snapchat etc och vilka lagar som gäller på nätet. Alla får med sig en checklista och lite punkter att prata med sitt barn om.
Stort fokus ligger på att man som vuxen inte ska vara orolig i onödan och inte skrämmas av tekniken. På samma sätt som man engagerar sig i andra fritidsintressen kan man enkelt visa intresse för den tid barnen tillbringar online. Ställa frågor, läsa på och visa nyfikenhet för det barnet gillar gäller ju oavsett om det spelar basket i en gympahall eller Minecraft online.
Datum: 2016-02-16
Tid: 18.00 – 20.00 (föreläsningen börjar 18.30)
Hör du till dem som gått på dagens stora nyhet om unga och sociala medier? Att eu tänker förbjuda barn att använda sociala medier. Det finns ingen anledning till oro. Snarare tvärtom.
Det som EU-direktivet handlar om är att vuxna aktivt måste godkänna sina barns närvaro i sociala medier. Det är alltså inget förbud mot att barnen använder snapchat eller instagram. Ingen censur eller bakåtsträvan. Inte konstigare än att det krävs förälders underskrift om man vill följa med på scoututflykten.
Precis som i alla andra delar av livet handlar det om att vi som föräldrar ska vara delaktiga i våra barns tillvaro. Direktivet handlar också om att skydda barns uppgifter och att man som företag inte ska få använda insamlad data från barns aktivitet utan förbehåll som det är idag. Det blir också tydligare vad som gäller kring reklam riktad till barn i sociala medier.
Så nej. EU tänker inte förbjuda barn från att använda sociala medier. EU vill styra upp att föräldraansvaret en smula.
Idag har jag gästat Drivhuset och inspelningen av deras podcast. Podden riktar sig till blivande och nyblivna entreprenörer. Det blev ett långt samtal med många skratt och konkreta tips kring marknadsföring i sociala medier, integritet och gränslandet mellan privat och personlig. Ser fram mot att lyssna på alla avsnitt när de släpps i januari!
Imorgon, 4 november, är det NoHate-dagen. En dag då vi aktivt fyller nätet med kärlek genom att dela med oss av positiva kommentarer och kärlek man fått. Kampanjen är den hittills största för att motverka näthat.
Jag jobbar kontinuerligt med materialet från NoHate när jag föreläser för ungdomar i skolor och föreningar. Ett fantastiskt bra material som med konkreta verktyg för hur man skapar ett snällare internet. Egentligen är det ingen skillnad mellan näthat och hat, nätmobbning och mobbning. Det är samma drivkrafter och samma resultat. Det är bara infrastrukturen som är olika.
Offer för nätmobbning får samma psykosomatiska konsekvenser som de som utsätts för traditionell mobbning. Forskning från bl a Karlstads Universitet visar att det inte finns några hälsomässiga skillnader mellan att bli utsatt för nätmobbning och traditionell mobbning. Vetskapen om detta gör att man måste arbeta preventivt och aktivt mot nätmobbning. Att bli mobbad under sin uppväxt kan påverka hälsan som vuxen. Vuxna som blivit utsatta för mobbning under barndomen blir i högre grad blir deprimerade, lider av lågt självförtroende och har problem med mellanmänskliga relationer.
Vi måste jobba med värdegrund och samspel mellan människor för att komma till rätta med näthat och nätmobbning, det räcker inte att diskutera appar och språkbruk!
Fyra riktigt bra tips från NoHateSpeechMovement på hur man ska förhålla sig på nätet:
1. VAR KRITISK
Fundera på vad du läser, ser och hör på nätet
2. LJUG INTE
Använd ditt riktiga namn när du postar eller kommenterar
3. SÅRA INGEN
Tänk efter innan du skriver eller delar innehåll som handlar om andra än dig själv
4. SÄG TILL
Anmäl det som inte känns okej till hemsidan du ser det på, oavsett om det handlar om dig eller andra
I år var det första gången jag besökte Bok & Bibliotek i Göteborg. Vilken underbar stämning och oerhört mycket folk överallt. Jag blev starstruck av att se literära idoler vart än man vände sig!
Ett av syftena med besöket på bokmässan var att träffa grabbarna på Idrottsförlaget i Västerås. De släpper i dagarna boken ”Som ett proffs” av Daniel Theorin och Majsan Boström. Boken är fylld av tips för elitidrottare som funderar på vad de ska göra efter sin idrottskarriär.
I ”Som ett proffs” låter vi några av Sveriges absolut bästa elitidrottare, bland annat Frank Andersson, Magdalena Forsberg, Börje Salming, Martin Mutumba, Anette Norberg och Ronnie Hellström, dela med sig av sina erfarenheter i personliga berättelser. De tipsar även om guldkorn man kan ha nytta av som elitidrottare eller förbereder sig för en övergång till nästa karriär.
Jag är intervjuad i boken till kapitlet om sociala medier och vad man ska tänka på. Jag har ju jobbat med många idrottsföreningar de senaste åren och policyfrågor för sociala medier.
Igår fick jag motta priset Årets digitala personlighet under konferensen Digit Värmland!
”Årets digitala personlighet belönar en person i Värmland som genom sitt engagemang och kompetens bidragit till att sprida nyttoeffekter kring digitaliseringen”
Stolt och tacksam tackar jag för nomineringen och för alla röster!
Idag medverkade jag i radioprogrammet Myteriet i X3M för att svara på frågor om Facebook verkligen kan analysera vår personlighet bättre än våra vänner. Bakgrunden är den studie som publicerades förra veckan från Cambridge.
I den vill forskarna ta reda på om människors personliga egenskaper kan bedömas genom att studera vilka sidor man gillar på Facebook. Studien visade att man utan mänsklig inblandning kunde analysera personliga egenskaper i många fall bättre än kontrollgruppen: riktiga vänner.
Att bedöma personliga egenskaper hos en andra är en av de mest fundamentala funktionerna i samspel mellan människor och ingenting nytt. Sedan urminnes tider har vi bedömt och analyserat vår omgivning baserat på deras val. Vilken bil man kör, vilken musik man lyssnar på, vilka idrotter den sysslar med etc. Vår personlighet visar sig genom våra handlingar, känslor och beteende helt enkelt.
Med hjälp av data från Facebook och självskattningsformulär skapade forskarna en formel för att förutspå vilken personlighet innehavaren av en Facebookprofil har.
Vad är personlighet?
I studien använde man en förenklad modell av personlighet. Man utgick från den sk femfaktormodellen för att beskriva deltagarnas personlighet. Femfaktormodellen menar att det finns fem stycken drag som tillsammans utgör personlighet. Dessa drag är enligt dess anhängare oberoende av situation och kultur .
Metod
I studien ingick 80.000 människor. Man började med att låta 70.000 svara på frågor om sin personlighet via ett webbformulär. Därefter analyserade man vilka sidor de gillade på Facebook. Frågan var nu om man med hjälp av insamlad data kunde dra slutsatser om de resterande 10.000 respondenternas personlighet genom att analysera deras Facebookprofiler.
Man lät även vänner och kollegor tycka till. Till sist frågade man deras livspartners.
Resultat
Resultatet var tydligt. Datorn kunde med hjälp av modellen bedöma deltagarnas personlighet bättre än vänner och kollegor. Datorns analys stämde alltså överens med individernas egna självskattning än den som vännerna gjorde. Däremot var livspartnern bättre i sin analys. Den stämde bättre överens med självbilden än den datorn levererat.
Några funderingar
Metoden har några brister, den jag tycker är tydligast är att modellen baseras på att det är testpersonen som avgör sin personlighet. Man kontrollerar om analysen av vänner eller datorn stämmer överens med personens egen bild av sig själv.
Om personen har en bild av sig själv med vissa personliga egenskaper slår det igenom både på vilka sidor man gillar på Facebook och hur man beskriver sig själv. Det kanske inte är den bilden vänner och kollegor har och det betyder inte heller att det är vännerna och kollegor som har fel.
Styrkan i modellen är ändå att datorer och Facebook har ett enormt mycket bättre minne än människor. När vi bedömer andra så baserar vi det ofta på deras senaste handlingar eller sådant som skett senaste året. Formeln för analysen är däremot helt fördomsfri och analyserar baserat på nuvarande och historiska data.
Så frågan kvarstår:
Vem är bäst på att bedöma Din personlighet:
Du, Facebook eller människorna du umgås med?
Idag hade föreläste jag på konferensen Skolbibliotek2014 i Stockholm som Teknologiskt Institut anordnar varje år. Målgruppen var skolbibliotekarier som under två dagar fick tips och infallsvinklar kring deras profession.
Innan jag åkte till Stockholm frågade en granne mig ”Kan verkligen bibliotekarier något om internet?”. Jag blev nästan förvånad av frågan. Under min gymnasietid på 90-talet var det två ställen på skolan som hade internetuppkoppling. Den ena var i musiksalen och den andra var i skolbiblioteket. För mig har biblioteket alltid varit förknippat med framåtanda när det gäller teknik. Från microchip till terminaler för sökning. Alltså var det helt främmande för mig att förknippa bibliotek med teknikfientlighet.
Jag fick min bild tydligt bekräftad under konferensen. Andelen av publiken som aktivt använde twitter och andra sociala medier hög. Frågor och intresse visade på en enorm nyfikenhet för utveckling.
Min föreläsning handlade om hur sociala medier och internet har inneburit ett paradigmskifte i hur vi kommunicerar med varandra. Samtidigt som det medfört också nya krav och förväntningar på offentlig sektor. Hur kan man genom sociala medier utveckla yrkesrollen för att kommunicera med och nå ut till elever?
Introduktion till sociala medier, aktuell forskning och kunskapsläge
Hur etablerar man skolbibliotekarien i sociala medier?
Varför är vi så usla på källkritik på sociala medier?
Jag hade det fantastiskt roligt och det verkar som att publiken delade känslan!
